Swedish Realist Painter, 1853-1919 Swedish painter, illustrator and printmaker. He came from a poor family and studied (1866-76) at the Konstakademi in Stockholm, supporting himself throughout this period. From 1871 to 1878 he contributed illustrations to the comic journal Kaspar and the Ny illustrerad tidning. From 1875, for several decades, he was a prolific book illustrator, his most renowned work in this field being his drawings for Föltskärns beröttelser ('The Barber-surgeon's tales'; pubd 1883-4) by Zacharius Topelius, and the Rococo-inspired watercolours for the Samlade skaldeförsök ('Collected attempts at poetry'; pubd 1884) by the 18th-century Swedish author Anna Maria Lenngren.  Related Paintings of Carl Larsson :. | karin | solbad | forfattaren-skalden | gubben och nyplanteringen | Toy Corner in the Goteborg Flat |
Related Artists:
Charles Alphonse du Fresnoy
(1611C1665), French painter and writer on his art, was born in Paris, son of an apothecary. He was destined for the medical profession, and well educated in Latin and Greek; but, having a natural propensity for the fine arts, he would not apply to his intended vocation, and was allowed to learn the rudiments of design under Perrier and Vouet. At the age of twenty-one he went off to Rome, with no resources; he drew ruins and architectural subjects. After two years thus spent he re-encountered his old fellow-student Pierre Mignard, and by his aid obtained some amelioration of his professional prospects. He studied Raphael and the antique, went in 1633 to Venice, and in 1656 returned to France. During two years he was now employed in painting altar-pieces in the château du Raincy, landscapes, etc. His death was caused by an attack of apoplexy followed by palsy; he expired at Villiers-le-Bel, near Paris. He never married. His pictorial works are few; they are correct in drawing, with something of the Caracci in design, and of Titian in colouring, but wanting fire and expression, and insufficient to keep his name in any eminent repute. He is remembered now almost entirely as a writer rather than painter. His Latin poem, De arte graphica, was written during his Italian sojourn, and embodied his observations on the art of painting; it may be termed a critical treatise on the practice of the art, with general advice to students. The precepts are sound according to the standard of his time; the poetical merits slender enough. The Latin style is formed chiefly on Lucretius and Horace.
Johann Jakob de Lose
Johann Jakob de Lose (1755 - 1813), German painter, working in Frankfurt/Main.
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).